Trött...orkar inte tänka...orkar inte skriva
Känner att jag bara skulle behöva sova.
Barn som stör nätterna, upp tidigt ändå.
Så jag får nog uppsöka sängen

Natti

Jag ska vara helt ärlig...
Jag är helt enkelt skitirriterad!!
På Crilles skola?
Nope...
På jobbet?
Nope...

Varför i hela fridens liljor skulle just jag få DrSpock ögonbryn???
Glesa som ett kalhygge men spretar som en tuppkam!!!
Dessutom så är dom så ljusa så man ser inte vad man plockar om man nu hittar nått att plocka!
Gaaaahhhhhhh!!!!

Det finns vissa männsikor i ens närhet som betyder så där otroligt mycket för en.
Som kan få en att må så bra men lika snabbt få en att må så där sjukt dåligt!
Som man klarar sig utan men som kan få en att känna sig hel när dom finns vid ens sida...
Och trots att man vet att den människan inte är bra för en av olika anledningar så mår man så bra när dom finns där!
Jag har en bästa vän som kan få mig att skratta så att tårarana rinner, få mig att le och känna mig betydelsefull.
Som får mitt hjärta att ömma och min vilja att finnas där...
Men som oxå kan få mig att gråta...
Både på gott och ont!
Och få mig att vara arg och förtvivlad!!
Får mig att sakna så att det river i hjärtat på mig!
Och då inser man att man klarar sig utan den personen men att man om man inte behöver, så vill man det inte heller!
Jag kan inte fatta att man kan känna sådan samhörighet med någon??
Och trots att vi inte pratat på flera månader så behövs det bara några ord mellan oss så skrattar vi och har jätteroligt ihop!
Kanske det är det som kallas VÄNSKAP??
Jag är glad att jag har dig i mitt liv även om det finns saker mellan oss som kan störa....
Men du kommer ALLTID ha en speciell plats i mitt hjärta som ingen kommer att kunna ersätta!
Jag hoppas du vet det,hjärtat!

Puss på er därute!!

Tack
Du lyfte en sten från mitt bröst genom att visa mig att du ändå någonstans bryr dig!

Lika ont i magen fortfarande och det är ingen lek!
Jag orkar inte en dag till snart med denna värk =(
Varje gång jag sätter nått i munnen så börjar det!

Kvällens film blev den svenska filmen "Flickan".
Handlar om en flicka som blir hemma med sin faster när hennes föräldrar åker till Afrika.
Men hennes faster är inte den mest ansvarsfulla så hon lämnar henne ensam och drar iväg på egna nöjen.
Inte en film jag skulle rekommendera någon att se.
Inte helkass men inget man missar om man inte ser heller!

Nu ska jag krypa ner till sängs!
Puss

Min rara dotter har gjort min bloggdesign åt mig!
Som alla andra gånger innan =)
Det var inte "Men gud vad kul att du har börjat blogga igen mamma" utan det var "Hmm, va fasen...Din bloggdesign måste vi göra nått åt! Den ser ju inte kul ut. Och jäkla om du inte bloggar sen när jag suttit i flera timmar såååååå!!" ;)
Men tack gumman!! =)

Den som vill ha hjälp av henne att få en bloggdesign kan logga in på hennes blogg och läsa de instruktioner som följer =)
Hon har faktiskt fått nått uppdrag och jag tycker hon är riktigt duktig  =)
Jag är kanon nöjd med min blogg design =)

Ha en bra kväll därute!

Pööössssss!!

Nu kan jag andas ut för denna gången!
Vårdbidrags ansökan är färdigskriven och signerad!
Nu ska jag sätta den i postlådan i morgon!
Har säkert glömt något men samtidigt så kan man komplettera senare bara man får in den och att den är stämplad i rätt tid!
Jag är stolt över mig själv att jag fått det klart även om det var i sista sekund som vanligt =)
17 A4 sidor vart det denna gången!
Stackars handläggare som ska orka igenom mina romaner....

Nu ska jag krypa till sängs för i morgon vankas det jobb!
Ha en underbar vecka på er därute!

Kram

Ursäkta men jag bara måste...FAAAAAN!!!!
Ibland gör det bara så jäkla ont!
Man reser sig alltid på nått underligt sätt och klarar vardagen!
Och sista tiden har jag faktiskt kunna känna mig riktigt glad...

Men ibland så smäller sorgen bara över en =(
Det gör så himla ont!
Att behöva, sakna, att mista, förlora det man behöver...
Ibland så förlamar smärtan mig!
Jag vill så mycket men någonstans känns det som om mitt liv redan är utstakat!
Det var nog aldrig meningen att jag ska kunna bli mer än bara något så när nöjd!

Jag har jättemycket att leva för men ibland så känns det som om det inte räcker...
Den där sista, den absolut sista,rätta pusselbiten fattas!
Och det tomrum den biten lämnar värker...
Den ser till att inte göra mig hel!

Jag önskar jag visste vad jag söker...
Jag önskar att jag bara kunde vara nöjd med det jag har.
Men det är något starkare som jag inte förklara som hela tiden knuffar mig längs vägen....
Mot något jag aldrig finner =(
Mot nått jag aldrig kommer att hitta.

Äääähhhhh, skit!
Ännu en kväll med tårar!
Jag ger mig för i kväll.
Hoppas jag stiger upp med lite glädje i mitt hjärta i morgon!

Ord...

Dom kan knocka en totalt!
Slå en i magen så att man för en stund tappar fotfästet och nästan inte kan andas!
Kan få en att känna sig som den mest speciella, underbara, finaste människan på jorden och magin kan vara fantastisk!

Nu tänker jag på dom orden och dialogerna som förs mellan människor som har en speciell relation eller kemi mellan sig!
Och genom tex dikter, musiktexter och att man finner nått som binder en samman!

Men så skrapar man lite på ytan hos den verbala människan som genom sina vackra fina ord blivit en underbar människa då den människan byggt upp sin egen personlighet och värld med hjälp av alla dessa ord...

Bakom fasaden som börjar spricka finns så otroligt mycket lögner, svek och orden börjar förlora sin betydelse...
Helt plötsligt blir dom smutsiga, bleka och absolut totalt tomma =(
Dom ord som var hela din värld, som bar dig på sina axlar löses upp och fallet då man slår i backen blir hårt!
Man känner sig lurad!!
Man känner sig sviken!!
Personen börjar ändra form och man inser att den personen man lärde känna finns inte längre!
Utan kvar finns bara några nedskrivna ord som nu istället gör så ont.
Samma ord som tidigare fick en att leva!

Otroligt hur saker och ting förändras snabbt...
Tom saker man inte ens kan ta på!

Ja jag har en dålig dag!
Jag är ledsen, det känns tungt och idag har jag inte alls lust att vara med!
Ber bara till gud att i morgon blir en bättre dag!

Puss på er!

Jag tänkte på en sak när jag just hade publicerat mitt förra inlägg...
Hur det kan komma sig att hur mycket man än kämpar i motvind och uppförsbacke så fortsätter man dra in luft i lungorna när man kommer upp över vattenytan för att klara en tur under vattnet igen.

Hur kan det komma sig att människan faktiskt fortsätter göra det?
Jag har ju en orsak och det är ju bla mina barn.
Men annars då?
Varför fortsätter man kämpa trots att allt bara är så nedrans tungt??
Varför släpper man inte bara taget och låter allt runtomkring en rasa och man tänker att låt det som sker,ske??
Men det är kanske som med tvätten och städningen här hemma...
Om man inte tar itu med tvätten några ggr per vecka så orkar man sig inte igenom högen som bildats.
Städar man inte är dammråttorna stora som hundar.
Diskar man inte har man inga tallrikar att äta på tillslut...

Kanske det är så det funkar vad gäller livet med.
Tar man sig inte igenom det varje dag och gör det bästa av situationen så kanske man inte orkar med det om en vecka, om en månad...
Då har problemen blivit så stora så orken finns inte.

Jag har fått, hur ont det än gör försöka att stänga ute de männsikor som bara tar och inget ger.
Hur mycket jag än tycker om den människan och bryr mig om densamme så måste jag försöka att fortsätta mitt liv utan den personen.
Det var som nån skrev " They say it takes a minute to find a special person, an hour to appreciate them, a day to love them but an entire life to forget them"
Så mycket sanning ligger i dom orden.
Och trots att man inte slutar älska dem och aldrig kommer att glömma bort dem kanske man måste stuva undan just dom människorna längst in i sitt hjärta och bara ta fram dem som ett fint och vackert minne någon gång då och då när saknaden blir för stor??

Såååå, nu har jag kommit igångoch börjat med mitt vanliga dravvlande....IGEN!! ;)

Kram

Hej...

Ska göra ett försök att ta mig tillbaka och skriva lite blogg igen!
Jag är inte så säker på att orken och inspirationen kommer att hålla men det är ju å andra sidan ingen katastrof om det nu skulle bli så.

Anledningarna till att jag tappade just orken och motivationen är många och det har hunnit hända mycket i mitt liv!
Den stora grejen är väl att jag och maken har separerat!
Vi kunde helt enkelt inte fortsätta och vandra på den väg vi kämpat efter så länge.
Orsaken till separationen har oxå sina grunder men jag orkar inte ta dem nu.
Jag vet bara att just nu känns det lugnt.
I min själ.

Jag och barnen bor kvar i huset fram till sommaren.
Här i kiruna säljer man inte ett hus så där mitt i vintern bara.
Och det är mycket som ska fixas till här inne innan vi kan sälja för att slippa gå allt för mycket i förlust.

Det har kommit och gått människor i mitt liv under denna period som betytt otroligt mycket och det är tungt.
Men jag vet att jag klarar det!
Jag har rasat och mått så otroligt dåligt och jag har velat kasta in handduken många ggr!
Men jag har hittat mina egna sätt att skapa lugn och tro inför framtiden.
Vissa saker har varit drastiska!
Jag har sökt och till slut fann jag faktiskt något som gav mig en liten plattform att stå på och en tro på att jag kommer att klara detta även om det kommer att bli tungt så klart!

Men hela mitt liv har jag haft det tungt så det käns bara som, varför skulle det bli lättare nu?
Lika att rida ut denna stormen och stå med fanan högt när jag gjort det.
Även om jag vet att det kommer att komma ytterligare saker som kommer att försöka dränka mig igen.
Men av nån anledning så kravlar man tills man har huvudet ovanför vattenytan igen...
Är det en mänsklig instinkt man besitter??

Det får bli ett kortare inlägg så här idag.
Även om jag hade kunnat skriva ett milslångt inlägg om allt som har hänt.
Men det gör fortfarande för ont...

Kram på er därute

Hej!

Ville bara kika in och tala om att jag lever....fortfarande =)
Men än har inte motivationen smygit sig riktigt tillbaka...
Jag har funderat på att återuppta bloggandet men än så länge är det bara en tanke!
Jag känner mig själv...
Börjar jag blogga igen så hänger det över mig då jag är ett kontrollfreak.
För har jag engång börjat blogga igen så är det svårt att bara strunta i det om jag inte orkar en dag...
Knäppt?
Ja jag vet =)

Men vill bara säga att jag saknar er alla jättemycket!
Massor av kramar!!

Hej vänner!

Förlåt att jag inte orkat in och skriva något men det känns som om all luft gått ur mig och livet håller på att braka ihop!
Men vill bara komma in och önska er alla en fortsatt trevlig sommar!
Tänker på er!

Kram

Jag är ledsen men jag måste ta en bloggpaus!
Jag har inget inspiration att skriva och jag orkar inte ha dåligt samvete över att jag inte skriver!
Men fortsätter titta in till er vänner!

Massor av kramar!

Sitter på jobbet och funderar över livet och har lite tråkigt!
Just nu händer det inte mycket innan det är dags att laga middag här.

Gud så skönt att vi har teletid med läkaren angående sonens medicinering nästa vecka!
Jag vet att han är i en känslig ålder(13) just nu och att det oxå spelar in.
Men tänk då att ha en trotsig tonåring men 15 ggr värre!!
Orkar inte med söndersparkade dörrar, sönderslagna dator prylar osv osv...
Dom måste bara försöka med nått annat för detta är inte hållbart!!

Ska bli spännande att se om jag får med mig den mindra gossen till "nya skolan" på torsdag.
Då ska han få vara med på en samling men vet inte riktigt hur dom tänkt detta.
Det är i en grupp med barn årskurs 7-9??
Ska han verkligen gå där?
Måste ringa och prata med dom och höra vad dom tänkt.

Hemma trampar vi omkring på tå och det behövs inte mycket för att det ska explodera.
Det börjar oxå bli lite ohållbart!

Jag och kompisen orkar iaf fortsätta hålla igång våra promenader och jag har sagt åt henne att nu är det dags att börja vakta på mig för jag känner att det börjar bli tungt!
Och suget efter godis,kakor,glass och god mat börjar bli värre än någonsin...

Det var och är väl vad som händer just nu!
Ha en bra eftermiddag på er därute!
Kram

Förlåt för uteblivna inlägg igen men jag ska försöka skärpa mig och uppdatera lite vad som händer!
I morgon ska jag försöka ta en promenad runt hos er och titta in och svara på kommentarer och se till hur ni mår =)
Puss och kram på er!