Idag har vi fått träffa Ulf, "våran" barnläkare som kommer upp ca 2 ggr
per år hit till Kiruna.
Han bor själv i Göteborg.
Det är en fantastisk läkare som vet vad han pratar om och som kan sin sak.
Han hade gått igenom grabbens(den äldre) utredning och sett att det så klart
föreligger en del svårigheter.
Och nu är funderingen hur man ska kunna göra både hans och våran vardag
lättare då hans svårigheter (ADHD) ställer till en del besvär.

Han gick igenom vad man kan underlätta i skolan och vill ha ett möte med berörda
parter där.
Sen vill han att vi ska kunna få lite tips på struktur och rutiner samt konflikthantering
för att få allt här hemma att flyta på smidigare.
Så jag gissar att det kommer att bli en hel del nya möten igen.
Jippie....

Jag vet inte hur man hela tiden ska få allt att gå ihop!
Han frågade hur det går med vårdbidragsbiten och gav som förslag att man ska tillsammans
med arbetsterapeut och specialpedagog gå igenom våran vardag ordentligt!
Och om det behövs sökas mer vårdbidrag så skulle han skriva ut ett nytt intyg.
Ett intyg för tillfällig föräldrarpenning(VAB) 12-16 år skulle han fixa på en gång!
Så där vilar det aldrig några ledsamheter!
Och han tyckte att vi ska kunna vara hemma mer med våra barn!

Hmm...
Idag inser jag att det finns risk för att mina grannar kommer
att ringa någon jourhavande läkare som sätter ett vårdintyg
på en snart ;)

Mitt i natten kliver jag, äldre hunden och "tratten" ut på baksidan.
Jag i rosa pyjamas, inga sockar och gubbens stora tennisskor...
Jackan försöker jag hålla tätt intill kroppen så att jag inte ska frysa
och så att grannarna ska slippa se mig studsa omkring i bara "pyddisen" ;)

Det är bara det att den äldre hunden,Baloo, vill till grannen och sniffa in
lite tikdoft då dom har två stycken sådana.
Och han vill inte alls lyssna på vad jag har att säga!

Tratten i sin tur leker grävskopa och fastnar precis överallt då han också
vill sniffa!
Och varje gång han fastnar blir han en uns paralyserad tills han fattar att
han kan komma loss igen!

Och när jag försöker jaga tillbaka Baloo så verkar tratten tro att jag leker
och springer före!
Varje gång han kör fast huvudet, men kommer loss igen så bara sprutar
det snö omkring oss!
En hel del in i skorna och in på mina bara fötter!
Jag fnissar som en galning därute, livrädd att någon granne ska se min hund-
jakt på baksidan!
Än värre skrattar jag när jag tittar in i tratten och på Malte!
Hans lilla bruna ansikte är vitt av all snö och han är överlycklig!

Jag jagar hem Baloo, just innan han nått grannens gård, fortfarande hysteriskt
fnittrande samtidigt som jag får greppa Malte och bära hem honom.
Innan jag kan ta in honom är det bara att gräva ur all snö ur hans tratt =)
Vete tusan om vi behöver ploga i vinter!
Han funkar bra som både plog och snöslunga!! ;)

Kan tillägga att jag tror jag var övertrött och såg säkert saker och ting
lite lustigare än det var  =)

Här händer det inte så mycket nytt idag.
Det är ett evinnerligt vaktande på hundarna bara, så att inte Baloo försöker
göra rent Maltes sår...
Men tiden går ganska fort hoppas jag!
Snart är de tio trattdagarna över!

Ha en bra kväll på er, vänner!
Kram